Ljuset är tillbaka, dagarna blir längre och våren närmar sig. Då skulle man kanske tro att energin automatiskt följer efter.
Ändå upplever många det motsatta.
Kroppen känns tung, det är svårare att komma igång på morgonen och behovet av sömn kan kännas större än förväntat.
Så varför kan vi känna oss extra trötta efter vintern?
Det finns inte en enda förklaring. Dygnsrytm, dagsljus, sömn, aktivitetsnivå, kost och vissa näringsämnen kan alla spela in. För många är det summan av flera små faktorer som gör övergången mellan vinter och vår märkbar.
Varför kan energin vara låg efter vintern?
Kroppen börjar inte om i samma ögonblick som kalendern visar mars.
De vanor och den rytm vi har haft under vintern följer med oss in i våren.
I Norden innebär vintern ofta mindre dagsljus, mer tid inomhus och förändringar i både aktivitet och sömn. Kosten kan också bli mindre varierad, och perioder med förkylning eller andra infektioner kan påverka orken.
När dagarna blir ljusare måste dygnsrytmen samtidigt anpassa sig till de nya ljusförhållandena.
Därför kan det ta lite tid innan energin följer efter årstidsskiftet.
Dagsljuset påverkar dygnsrytmen
Ljus är en av kroppens viktigaste signaler för regleringen av dygnsrytmen.
När ögonen registrerar ljus på morgonen och under dagen får hjärnan information om när kroppen ska vara vaken och när den senare ska börja förbereda sig för sömn.
På vintern är denna signal svagare.
Många åker till jobbet medan det fortfarande är mörkt, vistas inomhus stora delar av dagen och kommer hem efter att solen har gått ner.
Det betyder inte nödvändigtvis att vintern automatiskt ger dålig sömn, men mindre dagsljus kan påverka dygnsrytmen.
När våren kommer och ljusförhållandena förändras snabbt kan kroppen behöva lite tid för att anpassa sig.
Sömn handlar om mer än antal timmar
Att ligga åtta timmar i sängen betyder inte nödvändigtvis att du vaknar utvilad.
Sömnen påverkas också av regelbundenhet, stress, koffein, alkohol, ljus, aktivitet och hur stabil dygnsrytmen är.
Om vintern har lett till senare kvällar, mindre morgonljus eller mer oregelbundna rutiner, kan detta följa med in i våren.
Ett bra ställe att börja på är därför inte nödvändigtvis att sova allt längre.
Försök i stället att gå upp ungefär samma tid varje dag och få dagsljus tidigt.
En kort promenad ut på morgonen kan vara ett överraskande enkelt sätt att ge dygnsrytmen en tydlig signal om att dagen har börjat.
D-vitamin är särskilt relevant i Norden
D-vitamin är naturligt att nämna när vi talar om vintern och energinivån.
I Norge är solljuset under delar av året otillräckligt för att ge någon större produktion av D-vitamin i huden.
Vitamin D bidrar bland annat till normal muskelfunktion och immunsystemets normala funktion.
Brist på vitamin D kan också vara förknippad med bland annat muskelsvaghet och trötthet.
Det betyder dock inte att all vårtrötthet beror på vitamin D.
Hur mycket du behöver från kosten eller tillskott beror bland annat på vad du äter, vilka tillskott du redan använder och individuella faktorer.
Fet fisk och vissa berikade livsmedel är källor till vitamin D, och tillskott kan vara aktuella när intaget inte är tillräckligt.
Järn och B12 kan också vara värt att undersöka
Om tröttheten är tydlig eller ihållande bör man inte automatiskt kalla det «vårtrötthet».
Järnbrist kan bland annat orsaka trötthet och nedsatt fysisk kapacitet.
Detta är särskilt relevant för personer som har rikliga menstruationer, gravida och personer som får i sig lite järn genom kosten.
Vitamin B12 kan också vara relevant, särskilt för veganer och personer som äter lite animaliska produkter eller har nedsatt upptag.
Men varken järn eller B12 bör användas som allmänna energitillskott bara för att du känner dig trött.
Om det finns misstanke om brist är det bättre att undersöka orsaken än att gissa med kosttillskott.
Särskilt järn bör användas målinriktat.
Vad sägs om magnesium?
Magnesium bidrar till normal energiomsättning och till att minska trötthet och utmattning.
Det gör magnesium relevant för kroppens normala funktion, men det betyder inte att magnesiumtillskott automatiskt ger mer energi till alla som känner sig trötta.
Magnesium finns naturligt bland annat i nötter, frön, fullkorn, baljväxter och gröna bladgrönsaker.
Om kosten ger lite magnesium kan det vara klokt att se närmare på intaget.
För vissa kan magnesium också passa naturligt in i en kvällsrutin, särskilt eftersom mineralet bidrar till nervsystemets normala funktion och normal muskelfunktion.
Vintern kan också innebära mindre rörelse
För många blir vardagen mer stillasittande under vintern.
Det är kallt och mörkt, och tröskeln för att gå en promenad efter jobbet blir högre.
Paradoxalt nog kan mindre aktivitet bidra till att vi känner oss mindre energiska.
Det betyder inte att lösningen på vårtrötthet är att börja med hårda träningspass.
Börja hellre gradvis.
En promenad utomhus i dagsljus ger både rörelse och ljus på samma gång. Lägg sedan till styrketräning, löpning eller annan aktivitet i takt med att kroppen känns redo.
För personer som tränar mycket under hela vintern kan problemet vara det motsatta.
Om träningsbelastningen är hög samtidigt som sömn, matintag eller återhämtning är otillräcklig, kan ihållande trötthet vara ett tecken på att kroppen behöver mindre belastning - inte mer.
Äter du tillräckligt?
Låg energi handlar inte alltid om vitaminbrist.
Ibland handlar det helt enkelt om brist på energi.
Om du tränar mycket, hoppar över måltider eller äter lite under hektiska dagar kan kroppen få mindre energi än den behöver.
Se därför över grunden:
Äter du regelbundna måltider?
Tillräckligt med protein?
Tillräckligt med kolhydrater om du är aktiv?
Frukt och grönsaker?
Fisk och andra bra fettkällor?
Och tillräckligt med vätska?
Ett kosttillskott kan täcka ett specifikt näringsbehov. Det kan inte ersätta för lite mat.
Sjukdom under vintern kan också hänga kvar
Vinterhalvåret är en period då många drabbas av fler luftvägsinfektioner.
Efter vissa infektioner kan trötthet och nedsatt kapacitet kvarstå en tid efter att de mest uppenbara symtomen har försvunnit.
Då är det ofta mer återhämtning kroppen behöver.
Samtidigt bör långvarig eller ovanligt kraftig trötthet efter sjukdom bedömas av en läkare, särskilt om formen inte gradvis förbättras.
Det är inte nödvändigt att förklara alla symtom med årstiden.
Så kan du hjälpa kroppen in i våren
Du behöver inte en komplicerad «vårdetox» eller en hylla full av energitillskott.
Börja med några få saker:
-
få dagsljus tidigt på dagen
-
gå upp ungefär samma tid varje morgon
-
bygg upp aktivitetsnivån gradvis
-
ät regelbundet och varierat
-
prioritera tillräckligt med sömn och återhämtning
-
bedöm om kosten täcker behovet av D-vitamin och andra viktiga näringsämnen
Kosttillskott kan vara användbara när de täcker ett faktiskt behov.
Hos Aarja Health vill vi därför börja med behovet i stället för att rekommendera så många produkter som möjligt: tydliga ingredienser, genomtänkta doser och lösningar som ska vara enkla att använda tillsammans med goda vardagsvanor.
När bör tröttheten utredas?
Viss variation i energinivån under året är normalt.
Men all trötthet i mars och april är inte «vårtrötthet».
Om du är betydligt tröttare än vanligt, om tröttheten varar i flera veckor utan förbättring eller om den påverkar arbete, träning och vardagsliv bör du överväga att prata med en läkare.
Det gäller särskilt om du samtidigt upplever symtom som:
-
andfåddhet
-
hjärtklappning
-
uttalad yrsel
-
oförklarlig viktnedgång
-
feber eller långvarig sjukdomskänsla
-
tydlig nedstämdhet
-
betydligt nedsatt fysisk kapacitet
Då kan det vara aktuellt att undersöka bland annat järnstatus, B12, sköldkörteln eller andra möjliga orsaker utifrån dina symtom.
Kroppen behöver inte en «omstart»
Det är frestande att möta vårtröttheten med tanken att kroppen måste renas, kickstartas eller pressas tillbaka i form.
Oftast är det enklare än så.
Mer dagsljus. Regelbunden sömn. Tillräckligt med mat. Rörelse. Återhämtning. Och riktade kosttillskott när det faktiskt finns behov av dem.
Våren behöver inte börja med en energikick.
För många handlar det bara om att ge kroppen lite tid att hitta tillbaka till sin rytm.